De flesta styrelser hanterar elfrågan reaktivt. Något slutar fungera, en elektriker kallas in, felet åtgärdas och ärendet läggs till handlingarna. Det fungerar tills det inte gör det – och till dess vet ingen egentligen vad föreningens elanläggning har för skick.
Den här texten är skriven för dig som sitter i en styrelse och behöver förstå vad som gäller, vad ni behöver göra och i vilken ordning. Ingen elkunskap förutsätts.
Föreningen är innehavare
Utgångspunkten är 6 § elsäkerhetslagen (2016:732): innehavaren av en starkströmsanläggning ska se till att anläggningen underhålls och kontrolleras fortlöpande, i sådan omfattning att den ger betryggande säkerhet mot person- och sakskada. Elsäkerhetsverket formulerar det som “Din anläggning – ditt ansvar.”
För föreningens gemensamma elanläggning är föreningen innehavare, och därmed är det styrelsen som svarar för att kravet uppfylls. Ansvaret gäller oavsett vem som utförde installationen och när – att huset byggdes 1962 och att installatören sedan länge är borta ändrar ingenting.
Ansvaret går inte heller att delegera bort. Ni kan uppdra åt en förvaltare, ett elinstallationsföretag eller en besiktningsingenjör att utföra kontrollen, men ansvaret för att den blir gjord ligger kvar hos föreningen. En styrelse som svarar “det sköter förvaltaren” har inte besvarat frågan, bara flyttat den.
Gränsdragningen mot medlemmen
Nästa fråga är var föreningens anläggning slutar och medlemmens börjar. Det är här det oftast blir oklart, och svaret finns inte i lagen utan i föreningens stadgar.
Ett vanligt mönster ser ut ungefär så här, men det varierar mellan föreningar:
| Anläggningsdel | Ansvarar normalt |
|---|---|
| Servis, mätarrum, huvudledningar | Föreningen |
| Undercentraler och stigare | Föreningen |
| Trapphus, källare, vind, garage | Föreningen |
| Tvättstuga och gemensamma lokaler | Föreningen |
| Lägenhetscentral och el i lägenheten | Medlemmen, enligt stadgarna |
| Ändringar medlemmen låtit utföra | Medlemmen |
Läs era egna stadgar innan ni uttalar er om vad som gäller. Två föreningar i samma kvarter kan ha olika gränsdragning, särskilt för lägenhetscentralen som ibland ligger på föreningen och ibland på medlemmen. Frågan har också praktisk betydelse för besiktningens omfattning: ska besiktningsingenjören in i lägenheterna eller inte?
En vanlig och rimlig lösning är att föreningen besiktigar sin egen del systematiskt, och kompletterar med stickprov i lägenheter när det finns skäl – till exempel inför ett stambyte eller när flera medlemmar rapporterar liknande problem. Sådana besök kräver planering och kommunikation i god tid.
Mer om ansvarsfördelningen finns i artikeln om vem som ansvarar för elanläggningen.
Vad som kontrolleras i de gemensamma delarna
I ett flerbostadshus sitter riskerna sällan där de syns. Det som normalt går igenom vid en besiktning av gemensamma delar är:
- Servis och mätarrum – skick, åtkomst, ordning, märkning
- Undercentraler och gruppcentraler – anslutningar, jordfelsbrytare, märkning, spår av värmeutveckling
- Huvudledningar och stigare – förläggning, skick, kapacitet i förhållande till dagens användning
- Trapphus – belysning, uttag, kopplingsdosor, nödbelysning där sådan finns
- Tvättstuga – utrustningens anslutningar, jordfelsbrytare, fuktutsatta installationer
- Källare, vind och förråd – provisorier, gamla installationer, skarvsladdar som blivit permanenta
- Garage och utomhusbelysning – fukt, mekanisk åverkan, jordfelsskydd
Källare och vind är erfarenhetsmässigt det som ger flest anmärkningar. Där samlas det som byggts om i etapper, det som kopplats in “tillfälligt” och det som ingen längre vet vad det matar.
Kontrollen bedöms mot etablerad norm – för lågspänningsanläggningar i praktiken SS 436 40 00 från SEK Svensk Elstandard. Läs mer om vad tjänsten omfattar på sidan om elbesiktning och om bostadsrättsföreningar.
Dokumenterade rutiner gäller er
Sedan den 1 december 2022 gäller ELSÄK-FS 2022:1, 2022:2 och 2022:3, som ersatte ELSÄK-FS 2008:1–3. ELSÄK-FS 2022:3 reglerar innehavarens kontroll av starkströmsanläggningar och elektriska utrustningar.
I 6 § i den föreskriften undantas anläggningar som till sin art normalt är avsedda att användas för privat bruk – till exempel en villa med komplementbyggnader – från kravet på dokumenterade rutiner. Ett flerbostadshus med gemensamma utrymmen är inte en sådan anläggning. För föreningens gemensamma elanläggning finns alltså ingen anledning att räkna med undantaget.
Det här är inte en teoretisk fråga. Elsäkerhetsverket har vid tillsyn av bostadsbolag under 2024 och 2025 påtalat brister i dokumentationen. Att kontroller faktiskt utförts hjälper inte om föreningen inte kan visa vad som gjorts, när och av vem.
Rutinerna behöver inte vara omfattande. De ska svara på vad som kontrolleras, hur, hur ofta, av vem – och hur avvikelser hanteras och följs upp. Något fast intervall anges inte i föreskrifterna; omfattning och frekvens ska bestämmas utifrån anläggningens utförande, ålder, omgivande miljö och användning. Hur det går till beskrivs i artikeln om fortlöpande kontroll.
Inför stambyte, laddplatser och andra projekt
Två situationer gör elfrågan akut för en styrelse.
Stambyte och större renovering. När badrum ändå ska rivas är det billigt att göra rätt med elen samtidigt, och dyrt att upptäcka behovet efteråt. En besiktning innan projektering ger underlag för vad som bör ingå i entreprenaden i stället för att bli tilläggsbeställningar när arbetet väl är igång.
Laddplatser för elbil. Laddning innebär en ny och långvarig belastning på en anläggning som ofta dimensionerades i en tid utan elbilar. Frågorna som behöver besvaras är servisens och stigarnas kapacitet, hur lasten ska styras och hur laddplatserna påverkar det befintliga elsystemet. Att först ta reda på vad anläggningen tål och därefter projektera är väsentligt billigare än den omvända ordningen.
I båda fallen är själva åtgärderna elinstallationsarbete enligt 4 § elsäkerhetslagen och får utföras av auktoriserad elinstallatör eller av någon som omfattas av ett elinstallationsföretags egenkontrollprogram. Företaget ska vara registrerat hos Elsäkerhetsverket, vilket ni kan kontrollera i tjänsten “Kolla elföretaget”. Vi upprättar protokoll – åtgärderna utförs av elinstallatör. Vid större projekt kan entreprenadbesiktning av el vara aktuell för att kontrollera att det som levererats motsvarar det som beställts.
Försäkringsfrågan
Revisionsbesiktning enligt Elektriska Nämndens anvisningar är ett försäkringskrav, inte ett lagkrav. Elektriska Nämnden administreras av Brandskyddsföreningen, och försäkringsbolag som är anslutna till nämnden skriver in kravet i sina villkor. Normalt intervall är vart tredje år, oftare vid högre risk. Besiktningsplikten omfattar inte privatbostäder.
Om just er förening omfattas av ett sådant villkor beror på vilket bolag ni är försäkrade hos och hur er försäkring är utformad. Kontrollera villkoren med ert försäkringsbolag – det är den enda tillförlitliga källan för vad som gäller er.
Notera också att en revisionsbesiktning kan utgöra en del av den fortlöpande kontrollen, men inte ersätter föreningens eget ansvar och egna rutiner.
Vad styrelsen bör göra först
Om ni börjar från noll finns en rimlig ordning:
- Läs stadgarna och slå fast var föreningens ansvar slutar.
- Kontrollera försäkringsvillkoren hos ert bolag – finns ett besiktningskrav och när utfördes senast en besiktning?
- Beställ en besiktning av de gemensamma delarna så att ni vet vad ni har.
- Gå igenom protokollet och prioritera efter risk. Hur du läser det beskrivs i artikeln om att läsa ett besiktningsprotokoll.
- Beställ åtgärder av elinstallatör utifrån protokollet.
- Skriv ned rutinerna för fortlöpande kontroll och utse ansvariga.
- Lägg in det i underhållsplanen så att det överlever ett styrelseskifte.
Punkt sju är underskattad. Styrelser byts ut, och kunskap som bara finns i huvudet på en ledamot försvinner med hen. Skriftliga rutiner och sparade protokoll är det som gör att nästa styrelse kan ta vid.
För en förening som vill komma igång offererar vi uppdrag efter en kort genomgång av objektet – se priser eller hör av er via kontaktsidan.