Ett besiktningsprotokoll är inte alltid en angenäm läsning. Det är en lista över avvikelser, ofta skriven på ett språk som förutsätter kunskaper läsaren inte har, och den vanligaste reaktionen är antingen oro eller uppgivenhet.
Båda reaktionerna är onödiga. Ett protokoll är ett beslutsunderlag, och när man väl förstår hur det är uppbyggt går det att göra något vettigt av det. Den här guiden går igenom hur.
Så är ett protokoll uppbyggt
Utformningen varierar mellan besiktningsföretag och besiktningsformer, men delarna är i stort sett desamma.
Uppgifter om objektet och uppdraget. Vilken anläggning som besiktigats, adress, vem som är beställare, datum, vem som utfört besiktningen och med vilken behörighet. Kontrollera att uppgifterna stämmer – ett protokoll med fel anläggningsbeteckning är svårt att använda senare.
Omfattning och avgränsning. Vad som ingått och vad som inte gjort det. Detta är protokollets kanske viktigaste stycke och det som oftast hoppas över. Om vinden inte varit tillgänglig, om tre lägenheter inte gick att komma in i eller om ställverket inte kunnat öppnas står det här. Det som inte kontrollerats är inte friskförklarat.
Underlag och normer. Vad bedömningen gjorts mot. För lågspänningsanläggningar är SS 436 40 00 från SEK Svensk Elstandard den etablerade normen för utförande och kontroll.
Iakttagelser. Själva listan, normalt uppdelad i anmärkningar och noteringar, ofta med riskklassning och hänvisning till var i anläggningen iakttagelsen gjorts.
Sammanfattning och utlåtande. Besiktningsingenjörens samlade bedömning.
Bilagor. Foton, eventuella termograferingsbilder, mätvärden.
Anmärkning eller notering – vad är skillnaden?
Den distinktionen är avgörande för hur du ska agera, och den missförstås ofta.
En anmärkning innebär att något avviker från de krav som gäller. Det är en brist som ska åtgärdas. Den kan handla om ett saknat jordfelsskydd, en skadad kabel, en central utan fungerande beröringsskydd eller en installation som inte uppfyller normen.
En notering eller observation är något besiktningsingenjören vill uppmärksamma beställaren på utan att det utgör en avvikelse från kraven. Det kan vara att anläggningen är av äldre modell men fungerande, att märkningen är svårläst, att en installation begränsar framtida användning eller att något bör hållas under uppsikt.
En praktisk tumregel: anmärkningar leder till åtgärder, noteringar leder till beslut. En notering om att gruppcentralen är från 1974 och saknar plats för fler grupper är ingen brist i dag, men den är ytterst relevant den dag ni ska installera laddplatser eller en värmepump.
Riskklassning och hur du prioriterar
De flesta protokoll graderar iakttagelserna på något sätt. Beteckningarna varierar mellan besiktningsföretag – siffror, bokstäver eller ord – men logiken är densamma: hur allvarlig är risken och hur bråttom är det?
| Nivå | Karaktär | Vad det bör leda till |
|---|---|---|
| Hög | Direkt fara för person eller egendom | Hanteras omgående, ofta före övrigt |
| Medel | Tydlig avvikelse utan omedelbar fara | Planeras in som åtgärd |
| Låg | Mindre avvikelse eller formaliabrist | Samlas ihop och åtgärdas rationellt |
| Notering | Ingen avvikelse | Beaktas i planering och underhåll |
Skriv inte in tidsfrister i protokollet som inte finns där. Vissa besiktningsformer har rutiner för uppföljning av att anmärkningar hanteras, men vilka tider som gäller beror på sammanhanget – vid revisionsbesiktning på försäkringsvillkoren, i övrigt på vad ni själva och er beställning slår fast. Har du en anmärkning som rör direkt fara ska den dock hanteras utan att invänta någon process.
Ett praktiskt sätt att prioritera är att gå igenom listan i tre svep. Först: finns något som innebär fara nu? Det hanteras direkt. Sedan: vad hänger ihop och kan åtgärdas i samma arbetsmoment? Att byta en central och samtidigt åtgärda fyra anmärkningar i samma central kostar mindre än fem separata besök. Slutligen: vad kan planeras in i ordinarie underhåll?
Protokollet beskriver ett ögonblick
Detta är den enskilt viktigaste insikten, och den formuleras sällan tillräckligt tydligt.
Ett besiktningsprotokoll beskriver anläggningens skick vid besiktningstillfället. Det är en beskrivning av ett läge, inte ett intyg om framtiden. Dagen efter besiktningen kan någon ha kopplat in en skarvsladd i källaren, och protokollet vet inget om det.
Därav följer också svaret på den vanligaste frågan om protokoll: hur länge gäller det?
Ärligt svar: ett besiktningsprotokoll har ingen formell giltighetstid. Det “går inte ut” ett visst datum. Det beskriver ett ögonblick, och dess relevans avtar i takt med att anläggningen förändras – genom ombyggnader, ändrad användning, slitage och åldrande.
Hur snabbt relevansen avtar beror på anläggningen. Ett protokoll över en oförändrad villa två år senare säger fortfarande en hel del. Ett protokoll över en industrianläggning där produktionen byggts om säger betydligt mindre redan efter ett halvår. Det är också därför lagen talar om fortlöpande kontroll snarare än om enstaka besiktningar – se artikeln om fortlöpande kontroll.
I vissa sammanhang finns däremot tidsangivelser som rör besiktningen som sådan. Vid revisionsbesiktning enligt Elektriska Nämndens anvisningar är normalt intervall vart tredje år, oftare vid högre risk. Det är dock ett intervall för när nästa besiktning ska ske, inte en giltighetstid för protokollet.
Vad en besiktning inte kan visa
Ett protokoll blir mer användbart om man förstår metodens gränser.
Besiktningen är i huvudsak okulär. Ingenjören ser vad som går att se, öppnar det som går att öppna och mäter i förekommande fall vissa funktioner. Kablar inne i väggar och under puts syns inte.
Den bygger på stickprov. I ett hus med hundra uttag kontrolleras inte vartenda ett i detalj. Urvalet görs utifrån var risken bedöms vara störst, men det innebär att det som inte kontrollerats inte heller är friskförklarat.
Vissa metoder ställer krav på driftförhållanden. Termografering förutsätter att anläggningen är i drift med representativ belastning, eftersom en värmeutvecklande anslutning inte blir varm när ingen ström går genom den. En termografering utförd på en avstängd anläggning säger nästan ingenting. Mer om det finns på sidan om termografering.
Att metoden har gränser är inget argument mot besiktning. Det är ett argument för att läsa avgränsningsavsnittet och veta vad man faktiskt har fått svar på. Vad som ingår i en normal genomgång beskrivs i artikeln om vad som kontrolleras vid en elbesiktning.
Från protokoll till offert
Protokollet är ett bra underlag när du ska beställa åtgärder. Vi upprättar protokoll – själva åtgärderna utförs av en elinstallatör, och det är i det skedet protokollet gör verklig nytta.
Skicka hela protokollet till installatören, inte en sammanfattning i ett mejl. Sammanhanget och avgränsningarna hör till underlaget.
Be om offert per anmärkning eller per grupp av anmärkningar, inte som en klumpsumma. Då kan du prioritera, jämföra och etappindela.
Var tydlig med vad som ska åtgärdas nu och vad som ska prisas för framtiden. En notering om en åldrad central kan mycket väl vara värd en offert även om den inte är en brist i dag.
Kontrollera att företaget är registrerat hos Elsäkerhetsverket. Enligt 4 § elsäkerhetslagen får elinstallationsarbete bara utföras av auktoriserad elinstallatör eller av någon som omfattas av ett elinstallationsföretags egenkontrollprogram, och registreringen går att kontrollera i tjänsten “Kolla elföretaget”.
Be slutligen att få dokumentation på det som utförts. Den dokumentationen är vad ni behöver kunna visa upp nästa gång frågan om anläggningens skick kommer upp – och den är en del av innehavarens ansvar enligt 6 § elsäkerhetslagen, som beskrivs i artikeln om vem som ansvarar för elanläggningen.
Om du inte förstår protokollet
Fråga den som skrivit det. Ett protokoll som beställaren inte förstår har inte gjort sitt jobb, och en genomgång av innehållet är en självklar del av uppdraget. Hos oss ingår den genomgången – det framgår också av vad vi skriver om priser.
Det finns ingen anledning att sitta med ett dokument man inte kan agera på. Hör av dig via kontaktsidan om något är oklart.