En elanläggning berättar en hel del om huset den sitter i. Byggåret sätter grunden, men det är de femtio år av ombyggnader, tillbyggnader och små förbättringar som följt efter som avgör hur den faktiskt ser ut i dag. Därför hittar man sällan ett enda fel i ett äldre hus. Man hittar ett lager på lager av olika tiders lösningar.
Den här genomgången beskriver vad som är vanligt förekommande i hus från olika epoker. Den är inte en diagnos av just ditt hus – variationen är stor och två hus från samma år kan skilja sig fullständigt. Se den snarare som en karta över var man brukar behöva titta noga.
Varför äldre anläggningar avviker
Två saker sker parallellt. Kraven på elinstallationer har utvecklats successivt, och en anläggning som var korrekt utförd när den byggdes behöver inte vara det enligt dagens norm. SS 436 40 00, elinstallationsreglerna från SEK Svensk Elstandard, är den etablerade normen för utförande och kontroll av lågspänningsanläggningar i dag, men den har sett annorlunda ut i tidigare utgåvor.
Samtidigt åldras materialet fysiskt. Isolation blir stel och kan spricka, skruvförband kan lossna av värmecykling, och kontaktytor oxiderar. Det är kombinationen – gammal norm plus fysiskt slitage plus senare ingrepp – som gör äldre anläggningar värda en genomgång.
En viktig sak att hålla isär: att något är utfört enligt en äldre norm är inte i sig ett fel. En anläggning behöver inte uppgraderas varje gång reglerna ändras. Det avgörande är, enligt elsäkerhetslagen (2016:732) 6 §, att anläggningen underhålls och kontrolleras så att den ger betryggande säkerhet mot person- och sakskada. Vissa avvikelser är av ren dokumentationskaraktär. Andra påverkar säkerheten direkt.
Hus från 1950- och 1960-talet
Ojordade uttag
Det mest utmärkande draget. Skyddsjordning infördes stegvis och omfattade länge främst utrymmen som kök, badrum och tvättstuga, medan vanliga bostadsrum ofta försågs med ojordade uttag. I ett hus från perioden är det därför vanligt att delar av anläggningen saknar skyddsjord.
Det blir ett problem först när ojordad utrustning ansluts till apparater som förutsätter jord, eller när någon senare bytt till jordade uttag utan att någon skyddsledare faktiskt är framdragen. Det senare är allvarligt: uttaget ser jordat ut men är det inte. Det är också en av anledningarna till att en besiktning kontrollerar förekomsten av skyddsjord i stickprov snarare än att lita på hur uttaget ser ut utanpå.
Gamla proppsäkringar
Skruvsäkringar av äldre typ är fortfarande i drift i många hus. De fungerar i sig, men de har praktiska nackdelar. Passkruven kan vara utbytt eller borttagen så att en grövre säkring kan skruvas i än gruppen är dimensionerad för, och en utbränd propp ersätts ibland av något som inte är en säkring alls. Vid besiktning tittar man därför lika mycket på om centralen manipulerats som på säkringstypen i sig.
Åldrad ledningsisolation
Ledningar från perioden kan ha isolation som blivit hård och spröd. Det märks sällan förrän någon rör vid dem – vid ett uttagsbyte eller en renovering – och då kan isolationen spricka vid böjning. Är ledningarna dessutom inbyggda och oåtkomliga är det svårt att bedöma dem okulärt, vilket är en av gränserna för vad en besiktning kan uttala sig om.
Hus från 1970-talet
Anläggningar från 1970-talet är ofta mer lika dagens i uppbyggnad, men har egna egenheter. Under perioden förekom aluminiumledare i vissa anläggningar, framför allt i grövre matningar och serviser. Aluminium är inte olämpligt i sig och används fortfarande, men äldre anslutningar mellan aluminium och koppar kräver rätt utförande och kan bli varma om de inte är korrekt gjorda. Där sådana anslutningar förekommer är de värda särskild uppmärksamhet.
Även äldre kabeltyper med annan isolation än dagens plastkablar förekommer i bestånd från perioden och tidigare. Hur de mår beror på miljö och belastning, och i praktiken behöver bedömningen göras på plats.
En annan typisk 70-talsfråga är dimensioneringen. Elvärme byggdes in i stor skala under decenniet, och centraler som klarade sin tids belastning kan vara hårt utnyttjade i dag när ytterligare last tillkommit.
Hus byggda före mitten av 1990-talet
Den enskilt viktigaste skillnaden mot nyare hus är jordfelsbrytaren. I hus från före mitten av 1990-talet är jordfelsbrytare ofta inte installerad från början. Krav på jordfelsbrytare finns numera i SS 436 40 00, men en anläggning som byggdes tidigare har den bara om någon eftermonterat den.
Det är också det vanligaste förbättringsförslaget i protokoll för äldre villor, och en av de åtgärder som ger mest säkerhet per krona. Finns en jordfelsbrytare är nästa fråga om den fungerar. En jordfelsbrytare som inte löser ut vid test ger ett falskt lugn, och därför ingår funktionskontroll som ett eget moment i en villabesiktning.
Fel som inte hör till någon särskild epok
Egna installationer
Detta är kanske den vanligaste kategorin av allvarliga anmärkningar i äldre hus, och den är inte knuten till något särskilt byggår. Elinstallationsarbete definieras i elsäkerhetslagen 4 § som att utföra, ändra eller reparera en elanläggning eller att fast ansluta eller koppla loss elektrisk utrustning. Sådant arbete får bara utföras av en auktoriserad elinstallatör eller av någon som omfattas av ett elinstallationsföretags egenkontrollprogram, och företaget ska vara registrerat hos Elsäkerhetsverket. Registreringen kontrolleras i tjänsten “Kolla elföretaget”.
I praktiken har mycket ändå gjorts på egen hand genom åren: en extra belysningspunkt i garaget, ett uttag draget till förrådet, en gammal utomhusbelysning som kopplats in “tillfälligt”. Kvaliteten varierar från oklanderlig till direkt farlig.
Skarvar utanför dosa
En skarv ska sitta i en kopplingsdosa och vara åtkomlig. Skarvar som är inbyggda i vägg, gömda ovanför undertak eller lindade med tejp i ett hålrum är en klassisk anmärkning. Problemet är dubbelt: anslutningen kan värmas upp utan att någon ser det, och nästa person som arbetar i huset vet inte att den finns.
Värmetecken i uttag och strömställare
Missfärgning runt stiften, en gulnad eller mörknad ram, en svag lukt av bränd plast. Det tyder på att anslutningen glappar eller att uttaget belastats hårdare än det tål. Uttag med värmetecken hör till det som noteras direkt vid en besiktning, eftersom det är en pågående process snarare än en formalitet.
Överbelastning genom grenuttag
Många äldre hus har helt enkelt för få uttag för dagens användning. Resultatet blir grenuttag i grenuttag, ofta bakom möbler eller under mattor. Det är sällan ett fel i anläggningen i formell mening, men det är en riskfaktor värd att nämna i ett protokoll.
Badrum utförda före dagens zonindelning
Våtutrymmen är särskilt reglerade, och kraven har skärpts över tid. I äldre badrum förekommer uttag och strömställare placerade närmare bad eller dusch än dagens regler tillåter, och kompletterande skyddsutjämning kan saknas. Ett renoverat badrum i ett gammalt hus är dessutom ett av de ställen där tidigare egna installationer oftast dyker upp.
Vad du gör med informationen
Det viktigaste är att skilja på det brådskande och det önskvärda. Värmetecken, saknad eller trasig jordfelsbrytare, uttag som ser jordade ut utan att vara det och uppenbart amatörmässiga installationer hör till det som bör åtgärdas. Att en anläggning i övrigt är utförd enligt en äldre norm är oftast något att känna till och planera för, inte en anledning till oro.
En elbesiktning resulterar i ett skriftligt protokoll som beskriver vad som noterats och hur det bör hanteras. Själva åtgärderna utförs därefter av en elinstallatör. Står du inför ett husköp är köparens checklista ett bra nästa steg, och vill du veta hur besiktningen går till rent praktiskt finns momenten beskrivna i artikeln om vad som kontrolleras.